Som i en annan dimension....

Drottningtorget,knutpunkt i Göteborgs kollektivtrafik.

Stod länge med ögat i sökaren,väntades.

Jag ville ha ballongerna i förgrunden och väntade på att något 

intressant skulle dyka upp i kompositionen.

Som sprungen ur stolpen.Passerar han mig.

Ett annat tragiskt öde som vandrar på stadens gator.

Har stött på honom några gånger.

Med en blick som är så långt borta

att det finns inget slut.

Ensam och planlöst med ett mummel som 

enda ackompanjemang,drar han fram.Har man passerat
gränsen för att bry sig,eller lider man varje sekund?
Troligtvis går det inte att svara på innan man själv är där.
När man är slukad av begären och det mörka,destruktiva,
kanske är det bara där man kan få svar på sådan fråga.

Ensam och osynlig för alla andra.De bara sköter sitt.
Som att vandra i en annan dimension.